jag tar tag i bloggen igen

det är här allting kommer hamna
allting som är för sorligt, patetiskt och hemligt
för att hamna på min andra hemliga blogg
bloggen med för många läsare

här är bara du och jag dagboken
du och jag & skuldkänslor,tårar,hemligheter

nike

när vi sa föralltid var du den enda som inte skrattade, den som faktiskt trodde oss 
du skrev till mig: att vissa hittar sin andra halva när dom är 30 men att jag redan hittat min
många av mina andra kompisar hånade. Men du, du förstod


du förstod alltid, för du hade alltid tid att lyssna. Det var då. Kanske en svunnen tid
när jag hade honom, var det mycket enklare att ha dig nära också. Vi tre hörde ihop
det var inga funderingar om hur mina helger såg ut i östersund
det var han du och jag.


Jag saknar att vara en tredjedel av oss.av trion. Vi som alltid skrattade samtidigt. Lurade steven. Fikade . Han kallade oss soldater. För det var vad vi var.
Linnike soldaterna.
alltid på vakt för varandra, ställde alltid upp.


är sanningen att jag förlorade er båda på samma gång?